#Blogg100 dag 46-48, Upp som en sol och ner som en bränd fläskpankaka

2013-03-11 -Den här texten är skriven, omskriven och bearbetad mellan den 8mars till och med den 11e, vissa saker som jag skrev i början har förändrat sig när ny info inkommit. Men jag kommer likväl publicera texten. För det här är min bearbetning. 

Det här har utan tvekan varit den mest händelserika och omvälvande 40 dagars perioden i mitt liv. Start skottet som startade det här var att jag fyllde år, nej att jag fick ett nytt jobb dagen innan. Men det viktigaste är så klart inte några sådana pettiteser, utan att vi fick efterlängtade lilla vilde till son. Men har man bara glädje och lycka i livet så blir det trist, men behöver lite kontraster som man kan uppskatta sin lycka. Så i fredags såg ödesgudinnan till att sätta snurr på lyckohjulet igen, hjulet stannade på en bild där någon sparkar en annan person i röven med en känga. Med andra ord jag fick sparken från mitt nya arbete. 

Jag tänker börja med att förtydliga, det här är min upplevelse och motparten i frågan har säkert en egen uppfattning som säkert inte stämmer överens helt med min. Det är helt förståeligt, men så som jag känner mig så måste jag få skriva av mig. Jag kommer inte utmåla namn på person, företag eller kön för att de som inte känner mig inte ska bli påverkade av mer än min situation. De finns dock många som känner mig och vet vad och vilka det gäller, vänligen om ni kommenterar skriv INTE ut det här, det är irrelevant! 

I fredag kände jag mig som om jag var Mr Anderson i filmen the Matrix och att jag valde det röda pillret, speciellt efter som just den filmen gick senare den kvällen. För när jag på vägen hem ser att min chef ringer på mobilen efter arbetstid så växer oron i kroppen och hela min värd runt om kring mig började förändras. Först i början av samtalet när jag hör hur hens röst låter, började färgerna runt omkring mig att krakelerat. Sen när jag få reda på att jag inte är välkommen att arbeta på måndag, så visade det sig att min omgivning bara bestod av kulisser som rasade samman runt omkring mig.

Jag tog det röda pillret så nu rasar värden så som jag kände den runt om kring mig och jag vaknar upp i en kall värld, jag vaknar upp ur mitt Matrix

Jag fick gå p.g.a. av att jag var för långsam, vilket inte är så konstigt. Jag jobbade i tre dagar, sen föddes min son. Jag var ledig i 10 dagar och det lilla jag hade hunnit lära mig blåstes ut från min mentala hårdisken av den fantastiska upplevelsen av hans födelse. där efter hann jag få jobba tolv hela dagar, under det tolvdagarna var det ett extra högtryck på arbetsfronten och vi hade mer än fullt upp med massa speciella arrangemang

Jag hade Heller aldrig kört truck innan det här jobbet, det vill säga förutom när jag tog mitt truckkort. Så framförande av de olika truckar tog självklart sin tid, speciellt eftersom jag inte har någon annan form av kör vana så som från bil eller dylikt. Båda de här sakerna som jag förväntades bli far till en son i slutet av februari och att jag precis hade tagit truckkortet. Faktiskt just bara för att kunna bli aktuell för det här arbetet och jag innan utbildningen inte kört truck, det var inget jag hymlade med, utan det berättade jag utan omsvep.

Jag är trött och disträ p.g.a. av att jag tänker på hur fru och barn har det hemma och vad jag missar i min sons utveckling samt att det han även inte gick upp i vikt som han skulle. det tog tre veckor innan han vara upp i var uppe i födelsevikt igen. Jag vet inte hur det är med som personer som eventullet får för er att läsa den här texten. Men mig som nybliven förälder oroade det i allra högsta grad 24/7. När jag är trött och disträ blir jag osäker på mig själv, det är i sådan situationer som mina tvång kan sätta in och jag kollar allt en extra gång. Det här gör mig ju inte till en snabbare medarbetare, så därför var jag var väll långsam. Här är det ju ändå så att de som anställde mig måste få ett ha tolkningsföreträde. När jag inte når de målen de har satt upp så är det ju inte mer med det.

Men det känns riktigt trist

Trist att jag inte levde upp till deras förväntningar,

Trist att dem inte gav mig mer tid,

Trist att det känns jag svek hen som rekommenderade mig,

Jag och mina arbetskollegor och arbetsledare önskade varandra trevlig helg, sen på vägen hem så ringde hen som var ansvarig för min anställning och sa att jag inte levde upp till kraven, att dem kommer ta in en ny person och lära upp från och med nu på måndag. Jag tog det med fattning när jag pratade med chefen, men det förstörde ju min och min frus helg ganska så rejält.

När jag skrev på papperna på det här arbetet så försvann även mitt nio månaders långa återanställnings krav på min gamla arbetsplats. Som grädde på moset så hade jag i dagarna precis köpt ett pendlings busskort för en månad för 999kr, någon som vill köpa resterande treveckor billigt #pinga mig.

Så om Februari var den bästa månaden i mitt liv, så är mars samma år långt, långt där i från. sen kan även tilläggas att jag själv lagt ut fyra tusen av våra surt förvärvade pengar på att ta ett truckkort, men det har jag ju även nytta av i andra fall får jag hoppas.
Skulle jag nu vara tvungen att få reda på det på fredag eftermiddag så hade det känts mycket bättre om kollegorna och arbetsledaren hade sagt som det var istället för att mygla med det och önska mig trevlig helg. För ens helg räknas inte som trevlig när man blir avskedad, specielt inte om man precis har en liten nyfödd och mamman är hemma på föräldrarpenning. För den som nu tror att det blir en härlig helg kan jag försäkra er, att nej det blir det inte.

hade de bara sagt att nu är det så här vi har sagt åt dig att du måste öka, vi tycker inte något händer, därför måste vi plocka in en annan person på din tjänst för att nå upp till våra satta mål. För då hade det känts bättre, själv tyckte jag verkligen att jag ökade, jag var ändå inte nöjd själv, jag vet ju att jag kan mycket bättre under andra förhållanden. Men samtidigt som det känns trist att jag svek mitt arbeteslag så tycker jag ju verkligen att även dem svek mig.

Nu i dag måndag den 11e har jag dock fått reda på att det inte alls var riktigt så, det var jag som förhastade mig, men det var så det kändes hela helgen, vilket var trist. Men väldigt skönt att veta att det inte var så. Mina arbetskolegor och arbetsledaren hade inte befogenheten att säga det till mig, så de tyckte säkert det var lika jobbigt som för mig.

Men jag ser det i alla fall som jag lämnar skeppet med flaggan i topp ändå, för jag hade i alla fall inget registrerat fel på mig fram till och med i fredags. Med tanke på att en chef var nere och berömde de andra (jag var ju bara, han inte bli något annat än en arbeskraft från ett bemanningsföretag) så slog han på trumman över hur bra det var med att det inte var så många fel. För fel innebär många merkostnader i from av returahantering och transporter, samt en missnöjd kund. Så det kan jag i alla fall vara stolt över, jag har ju själv alltid när det kommer till arbetsprestation varit mer för kvalitet än kvantitet. Jag tror ju även på att det är arbetsplatsen som förlorar mer på det här i långa loppet än jag själv gör.

För jag har på mitt sätt alltid har varit en tillgång på mina arbeten. Jag har inte varit den snabbaste men jag har varit noggrann, ansvarstagande, försökt att göra mitt och andras jobb efter min bästa förmåga. Jag har inga som helst problem att kavla upp armarna och göra skitgöra en dag som någon annan struntat i för att det är det som är det bästa för flödet/produktion/tillfället. JAG är verkligen en lag spelare och bryr mig om min arbetsplats och mina kollegor, jobbar verkligen för att det ska vara en god arbetsmoral, det hoppas och tror jag verkligen att mina äldre och ärade kollegor kan vittna om.

Så lördag förmiddag var en förmiddag som gick i moll, jag hade gett mig själv dispens och med min fantastiska frus tilllåtelse för att ha en reflektions och sorgperiod istället för att städa och fixa här hemma. Men jag tänker inte gräva ner mig mer i det här efter att jag har fått det här gigantiska blogginlägget publicerat. även om det nu har visat att det tar några dagar att få det  helt klart.

Så för alla som vill anställa en person som bryr sig om sina medarbetare. Är ambitiös och med en god arbetsmoral, samt är mycket kreativ och tar ett stort eget ansvar. 

 ”my guns are for hire because i am a free agent again”

Annonser

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: