Posts Tagged ‘Alkohol’

Alkoholist eller nykterist?

september 4, 2012

Det här inlägget är skrivet från min vy, så som jag ser och upplever vädren. Det utgår alltså från mig och vem jag är, det finns i det här inlägget inget som jag säger är rätt eller fel för någon annan, det är tankar från mig och mitt liv.

Det handlar om något som varit en väldigt stor del i mitt vuxna liv, det handlar om än av mina största kärlekar och passioner här i livet. Men även om ett gift som har förstört livet för så många!

Alkohol!

Det handlar egentligen varken om alkoholism eller om nykterism utan något som möts på mitten där i mellan.

Så var det obligatoriska ”tvättar blodet från mina händer” skrivet!

 

Prolog:

I mina yngre vuxna år så har jag varit en stor förespråkar för gudarnas ambrosia efter som jag både har arbetat och levt med den 24/7. Alkoholen har förutom att ha varit min bästa polare, livskamrat och älskarinna, även varit min nemesis och det utan att jag till fullo förstod det, men så var det. Det kanske ligger något i det att djävulens bästa trick var att få om värden att tro att han inte fanns.

En del från förr skulle nog säga att jag till och med utklassade giganter så som Hemingway och Churchill när det gällde att romantisera om alkohol som avnjuts från olika kärl som t.ex. kalla ölflaskor på en segelbåt, små halvljumna ölburkar på en gräsmatta. En makabert ful papplåda med plastkran på grillfesten, i kylda och immiga cocktailglas på krogen, eller halsandes direkt ur flaskan för att finna värme och förstålelse likt en nyfödd som suger på mammas bröst.

 

Kapitel 1, Alkohol

Alkohol var biljetten in till att bli cool och att få hänga med dem som var något, det var väll i alla fall det jag kanske hoppades på, i alla fall undermedvetet.

Jag tyckte inte att jag föll för något grupptryck, jag hade ju faktiskt tagit ett medvetet beslut att jag ville följa med de tuffa nu, vi hade ju faktiskt slutat nian!

Det var väll något sådant jag kände första gången som jag skulle med på en hemmafest, hos en av de coolaste. För mig var det stort och jag kunde knappt fatta att jag var välkommen. Jag en person som inte kände någon tillhörighet med förutom några väldigt få, var bjuden på en fest med alla, verkligen alla för jag skulle på en hemmafest där det skulle supas, dansas, grillas, dricka mera, lyssnas på och hånglas. Jag skulle få åtminstone för en kväll göra ett studiobesök i den vuxnavärden!

 

Kapitel 2, Tonåren

Väldigt tidigt fick jag lära mig från min far som var gammal i restaurang gemet att kan du festa och supa ja då kan du arbeta dagen efter. Det här har suttit i min ryggmärg och det är väldigt sällan jag har avvikit från den devisen. Just det och att jag redan som ung hade massa alkohol hemma både högt och lågt. Alkohol som jag kunde ha hemma utan att dricka ur bara för den fanns där, så viste jag att jag inte var alkoholist, alltså var det ingen fara!

Alkohol

Sen att jag blev så shitfacede att jag knappt mindes något från kvällen innan för att jag hade dragit i mig 10 stora stark redan innan vi gick ut, det var ju ingen fara jag var ju inte alkoholist!
Kapitel 3, Restaurangbranschen

När jag började min bana inom restaurangbranschen så blev det inte mindre kröka det är ett som är säkert. Att jag är som jag är och får hangupps på något, som att jag ville bli bartender, det gjorde inte precis så att jag drack mindre.

Nu har man även en inkomst plus dricks, driksen brände man på krogen efter jobbet.

Restaurangpersonal drack när jag började min bana galopp och järn. Galopp är liten fat öl i vinglas, järn är minst 2cl ren sprit gärna t.ex. Fernet.

 

Kapitel 4, Bartender

Efter några år på golven på olika restauranger hamnade jag där jag ville, i baren. Nu var inte sprit bara något man hällde i små glas för att ta sig ett järn, spriten blev mitt liv, jag läste om den, lärde mig om den, jag smakade på den, jag pratade om den och jag sålde den.

Nu blev det heltid sena nätter med att städa barer och räkna kassan, det kan man ju inte göra när man är så ”fett” uppe i varv, man måste varva ner med några öl och järn. Samma sak när man väll kom hem, lite film eller sita vid datorn, snacks och någon öl.

 

Kapitel 5, Igen, igen och igen.

När jag smällde in i den där berömda väggen första gången då förstod jag nog inte riktigt vad som hände. Jag var trött behövde vila upp mig. Sen var det väll bara att köra på som vanligt, jag tycke väll inte det var något egentligt fel på mig.

Andra gången, då fattade jag lite mer att det kanske är en del fel som jag bör åtgärda.

Tredje gången gillt heter det ju, ja om det ändå hade varit så väll!

 

Kapitel 6, AA

Jag har faktiskt varit på ett möte med AA, det var på sett och vis fantastiskt, för jag kom fram till att jag inte Alkoholist. Samtidigt lämnade det ju mig med en fråga, vad fan är det för fel på mig då?

 

Kapitel 7, alkoholfritt

När man var yngre så skojade man ofta, vist man kan ha kul utan alkohol men varför chansa?

Idag är det tvärtom för mig, vist jag kan ha kul med alkohol, men varför chansa. Jag är idag på väg mot att i framtiden bilda familj, jag har gift mig. Så varför om jag nu inte har någon koll på vad jag gör när jag blir full skulle jag vilja chansa och på så sett kanske sabotera det?

Nej jag är väldigt nöjd med att dricka ”alkfri öl” eller dylikt, vist jag tar kanske någon gång ett glas fantastiskt Amarone, eller ett krispigt gott svalkande glas vitt. Kan även ta en whisky någon gång med vänner, alla som var på mitt bröllop vet att jag inte var nykter så vist något enstaka tillfälle så trillar jag väll dit på alkoholen. Men det är inte så att mitt liv styrs av nästa stora fest och hur, när och varför jag ska bli full till helgen!

 

Epilog:

Jag har i dag nästan lagt alkoholen helt på hyllan idag, dricker några öl i veckan kanske, men då av den sorten som håller 0,5% och neråt. Det är ett privat och medvetet val som jag har gjort, jag gillar mitt liv som det är ni och vill fortsätta att ha det så. Men samtidigt kan ju en liten del av mig sukta efter fester och partaja med järn, öl och champagne hela natten lång.

Men det var ett annat liv och ett annat kapitel, de kommer inte kunna bli så igen om jag vill leva mitt liv som jag gör idag, det gör jag!

Annonser

sommarpratare eller har jag något att delge?

juli 13, 2010

Om jag skulle varit sommarpratare vad skulle jag ha pratat om, det vill säga mer utöver det jag nu skulle varit ”kändis” för, kändisskapet som hade gett mig den här chansen likt en guldbiljett i en choklad kaka! För att inte tala om vad hade jag spelat för ljudklipp? hade det varit musik som jag gillar och har lyssnat på eller skull det vara något som associeras med det jag pratade om, vad nu det hade varit?

Jag kan ju inte säga att jag har lyckats med något här i mitt liv och jag tror aldrig att jag någonsin kommer att genomföra något som skulle ge mig den äran, vissa skulle nog, vilket jag själv gör till och från säga att jag har misslyckats, inte bara lite utan ganska så katastrofalt!

Men så fall har jag väll en väldigt massa att prata om?

Jag kan ju vara som en annti-kampanj, lite som att sätta en bild av Keith Richards likt den här som en varning om hur du kommer se ut om du röker. Okey det kanske inte skulle funka på alla vem det kanske skulle få folk att börja röka, men en del skulle nog tänka sig för innan de tar ett bloss från ett ciggpaket med den bilden på!

Men det som jag letar efter att faktiskt lyssnat på Sommarpratarna, nu menar jag inte att jag inte har hört pogramet innan, det kan man ju inte ha missat om man varit ute och åkt bil under sommarsemestern med familjen när man var mindre till och från, men då var det något som var ”trist” att lyssna på för det innebar ju att det inte var något Tintin eller Gustengrodslukare från kassettspelaren i bilen.

men jag har med tiden kommit att uppskatta sådan som de ”grå och tråkiga” päronen uppskattade , jag börjar väll bli gammal eller i alla fall äldre om en kanske inte klokare. förra sommaren hörde jag bland annat vad jag tyckte var ett bra pogram, mer än bra med ”Dolphan” t.ex.! Men jag syftar på att jag inte tagit mig tid och lyssnat med ett öppet sinne!

frågan är: ja varför jag inte gjort det tidigare, jo för att jag ska passa en viss tid på radio, ja ni som känner mig förstår ju så klart varför jag inte lyssnat så mycket innan. Men nu har jag ju möjligheten att lyssna när jag vill via nätet! jag kan pausa när jag inte orkar sitta still eller när jag ska fixa lite mat eller spring och pissa. Men framför allt när det som jag upplevde själv att det började gå utför eller mer korekt åt helvetet.

När du väll har så många eller tydliga symtom att du själv konstaterar att du är på väg käpprätt åt helvete om du fortsätter på din snitslade bana, så har du troligtvis redan fått åtminstone  ”små” pikar om att man borde öppna ögonen! Men så klart var man blind eller rättare sagt du skjuter det undan och vill inte se, om inte medvetet så under medvetet efter som saningen är plågsam. Men när jag väll fått undan mina skygg lappar, eller fått undan och fått undan vet jag inte om man kan säga, men jag har i något ursinit frenesi skakat våldsamt på huvudet eller kanske mer i panik så att de inte sitter fast ordentligt och jag kan kisa lite åt sidorna och se min omgiving.

Ooooo shiiiiiiit FUCK! Gira, vänd, vad i helvete det här är ju inte mitt liv! Det här är ju Leo som står på ett stort skepp som skoningst löst går rakt imot en stor flytande ismassa, vad fan är det ingen som sagt något för? hallå, full back i maiskin för fan, isberg för över!

Sen det här att jag har konstaterat vad som har varit på väg att ske, så har jag ökat min konsumering av olika varianter av biografier jag söker styrkan hos andra för att själv hitta min. För jag är faktisk liv rädd, jag har konstaterat att om jag inte ändrar mitt liv så kommer det någonstans längre fram på den snitslade banan antingen ändras eller ändas åt mig!

Så vad skulle jag då kunna prata om? det är ju inte så att jag har dragit i mig linor likt en nil-fisk som löpt amok, jag har inte varit ute och gjort bryt eller beväpnat mig med pistol och kniv, eller ja kniv en gång men det var något helt annat men galet som kunde gått illa förvisso men det var inte så troligt, det var bråk mellan mig och en av mina på den tiden nemesis/bästa vänner någon sort av hat kärlek kanske man kan kalla det! Jag har inte skilda föräldrar, och både mamma, pappa och lillebror lever och frodas. jag har inte vunnit stora priser eller genomfört stora prestationer

Men jag kan prata om hur det är att inte känna att man passar in, att dyslexi inte måste var ett hinder för att lära sig läsa, jag älskar ju som sagt att läsa, skriva kan jag fortfarande inte, men liksom humlan försöker jag än då! jag kan prata om att man kanske inte ska ska dricka de mängder som jag har inmundigat. Det sjuka är att jag har druckit för att bli modig och våga fast jag aldrig nästan blev det eller vågade. massa års tränande i hårt supande som man tycker borde ha lätt till att jag borde kunna hälla i mig en två tre flaskor sprit utan att blinka. Nej det blir precis tvärt om den senaste tiden har jag knappt tålt alkohol! Då menar jag alltså den senaste tiden då jag drack, med tanke på att jag i stort sett varit nykter i ett halv år. Men innan dess så var min alkohol tolerans löjligt låg, hade jag och en fjortis druckit pissljummen folkbärs så hade jag troligtvis blivit bra mycket mer kanon full en fjortisen.Jag kan  prata om hur det känns om att förlora hela sin identitet i och med att jag var mitt yrke och yrket var jag.

Ja vad mer kan jag prata om?

Troligtvis massa, jag har ändå levt 31 år jag har har flyttat 15 gånger, arbetat på ca 20 arbetsplatser på 12år, jag har hoppat av gymnasiet, trodde jag, mamma hade annan åsikt, så jag började läsa igen, så jag har läst 5år på gymnasiet, var väldigt stolt på min student.

Samt att jag har börjat uppleva känslan att man kan lära av alla. Alla har sina erfarenheter eller hur!

jag tror att vi alla som människor hade mått bra av att göra vårat eget sommarpratare program, i alla fall mallen till det!